SPFA har sedan 2021 haft kontakt med Finansinspektionen (FI) med anledning av tillämpningen av art. 4 och art. 6 i SFDR. Art. 4 omfattar krav på information rörande due diligence policyer avseende investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, med hänsyn till storleken arten och omfattningen av verksamheten och typer av finansiella produkter som erbjuds. I art 6 anges krav på vilka upplysningar som ska tillhandahållas innan avtal ingås, t ex hur hållbarhetsrisker är integrerade i investeringsbeslut och trolig inverkan på avkastning för de finansiella produkter man erbjuder.
SPFA har framfört SPFAs bedömning att art 4 och art 6 inte kan bli tillämpliga på pensionsstiftelser då det är klarlagt att pensionsstiftelser inte tillhandahåller några finansiella produkter. FI delar dock inte denna bedömning utan anser att pensionsstiftelserna ska tillämpa även art 4 och 6 i de delar som inte uttryckligen nämner finansiella produkter. Vad gäller vid vilken tidpunkt informationen ska lämnas ska det, enligt FI, ske antingen inför eller efter anslutning till en pensionsplan (med hänvisning till art 6.3 SFDR vilken hänvisar till art. 41 andra tjänstepensionsdirektivet).
SPFA har bett om att frågan om art 4 och 6 kan bli tillämpliga ställs till Eiopa. FI har meddelat att så skett och att svar kommer att publiceras i en Q&A på FIs hemsida, sannolikt i november.
Den 1 januari 2023 träder Kommissionens delegerade förordning till EU:s förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar i kraft (länk nedan). Denna innehåller tekniska standarder som ska användas vid offentliggörande av hållbarhetsrelaterad information i enlighet med SFDR. Pensionsstiftelsernas offentliggörande av information enligt SFDR ska därmed följa standarderna i den delegerade förordningen, i tillämpliga delar.